mustikka

Hon säger att jag bara ska prata med henne om mig och min pojkvän. Hon tror att hon är den enda som förstår och att alla andra har fel. Men när jag pratar med henne blir jag alltid sårad. Hon är bra på mycket men inte på känslor. Hon kan aldrig säga att hon har fel. Jag märker också att hon vänder kappan efter vinden. Hon kan inte säga att även hon kan missförstå saker. Hon tror alltid att hon har rätt. Men hon har mest fördomar. Jag har typ tappat förtroendet för henne. Det är skadligt för mitt självförtroende att prata med henne om känsliga saker. Hon uttrycker sig klumpigt och låter inte mig svara. Hon säger saker som sårar. Jag pratar gärna med henne om andra saker, men inte om känsliga saker. Jag måste prata med andra. Det är kanske andra som har rätt och hon som har fel. Hon tror att hon vet allt. Jag gillar inte hennes attityd. Hon tror att hon kan säga vad som helst till mig bara för att hon har känt mig länge. Men hon känner mig inte så bra som hon tror. Hon förstår mig inte. Hon är ju inte längre min lärare och även om hon var det så har hon inte patent på vårt föthållande!